Stormöte

Protokoll, stormöte för Aktionsgruppen Nej till NATO 19 februari, Solidaritetshuset, sammanträdesrum Draken.

Närvarande: Marilyn Barden, Gunnel Bergcrantz, Inger Blomstrand, Olga Bruce, Anna Bång, Staffan Ekbom, Claes Engelbrandt, Parwin Geschwind, Jan-Erik Gustafsson, Eva Jonson, Barbro Kjelkerud, Birgitta Lardell, Karin Lindblom, Dine Malmsten, Klas Sandberg, Mia Stubbendorf, Lennart Söderberg, Alberto Valencia, Rita Vivanco

Ordförande: Staffan Ekbom

Sekreterare: Klas Sandberg.

§1)Formalia.

Mötet inleddes. Staffan utsågs till ordförande och till Klas sekreterare. Frågan väcktes om det fanns några invändningar mot förra mötesprotokollet.

Ingen hade någon invändning.

§2)Namninsamling

Staffan redovisar vad som hänt. Bland annat har vi gjort en smärre ändring på det upprop förra stormötet godkände. Ingen hade någon invändning. Jan-Erik frågade om det inte fanns någon risk att en del namn blev otydliga när alternativet ”namnförtydligande” försvunnit på papperslistorna. Staffan trodde inte det skulle bli något problem. Han hade varit i kontakt med Riksdagen om de hade några krav för namnlistor och petitioner. Det finns ingen standardutformning man måste följa.

Namninsamling rullar på. Om man lägger samman vad som kommit in på nätet och det som finns på papperslistor bör vi ha 600 signaturer på uppropet mot värdlandsavtalet.

Inger påpekade att vi kommer att behöva mycket, mycket mer innan någon tar notis. Kanske skulle vi behöva dra in så mycket som 300 namn om dagen.

Staffan berättade om försöken att få VIP personer att medverka. Hittills har de flesta varit undvikande.

§3)Ekonomi

Enligt Marilyn har Aktionsgruppen cirka 5 000 kronor på kontot.

§4)Upptaktsmöte och presskonferens

Vi kommer att ha en presskonferens och ett upptaktsmöte. Presskonferensen kommer att hållas den 23 mars i någon lämplig, mindre lokal i ABF huset. Klas får i uppdrag att skriva och skicka ut pressmeddelandet. Jan-Erik har en utskickslista.

Hoppet om att riksmedia nappar är dessvärre begränsat. Kanske kan vi få med den progressiva pressen. Marilyn försöker bearbeta kontakter på Flamman. Eva hör sig för med Kajsa Ekis Ekman på ETC. Övriga tidningar som nämndes var Arbetet, Arbetaren, Fria Tidningen, Norrländska Socialdemokraten.

Lennart framhöll att vi inte fick glömma den kristna fredsrörelsen.

Upptaktsmötet kommer att gå av stapeln den 27 mars i Sandlersalen.

§5)Märke

Det finns två förslag till märkesknapp. Klas har gjort det ena. Marilyn det andra.

Marilyn ansåg att vi borde beställa 1 000 knappar. Då skulle priset bli lägre. Klas invände att han visserligen gjort det ena men att det inte borde vara någon brådska att beställa, att frågan var om man kunde få så många som 1 000 knappar sålda. Därtill: att beställa så många skulle dessutom i värsta fall utradera Aktionsgruppens lilla budget och det fanns andra utgifter som var viktigare.

Gunnel Bergkranz erbjöd sig att donera 5 000 kronor.

Sedan var frågan vilket märkena man skulle anta. Olika mötesdeltagare talade för de olika alternativen. Istället för att hålla omröstning beslutade Staffan båda förslagen skulle antas, det ena som knapp. Det andra som klistermärke.

§6)Internetsatsningar

Staffan berättade om den nya sajten http://www.alliansfriheten.se, sjösatt av Rolf Andersson, Lars-Gunnar Liljestrand och Anders Björnsson. En kunskapsbank om NATO frågan. Klas passade på att visa om Aktionsgruppens egen, nystartade sajt http://www.nejtillnato.se och om hur man kan hämta material därifrån.

§7)Propagandamaterial

Staffan berättar att flygbladet kommer att bearbetas. Kvällens möte skall försvinna från avdelningen kommande evenemang. Dessutom skall ett nytt flygblad tillkomma som handlar specifikt om värdlandsavtalet.

En annan knepig fråga är att vi behöver ha ett någotsånär centralt ställe där folk kan hämta ut namnlistor och flygblad. Lennart föreslår Söderbokhandeln.

Man kom in på hur namninsamlingen skulle organiseras. De närvarande skrev upp sina hemdadresser. Listan kopierades och delades ut. Eva föreslår att de som bor i samma område ringer varandra för att börja jaga signaturer och dela ut flygblad. En dam som varig med förut infogar att man skall ”jaga” på torg, inte på parkeringsplatser. På torg tar sig folk tid att stanna, prata och skriva på vårt upprop.

Man skall också spana efter ”vita fläckar”. Områden vi ha svårt att täcka in.

§8)Samarbete med andra organisationer

Under den här punkten kom man framför allt in på olika möten vi kunde besöka för att jaga underskrifter till uppropet, informera om värdlandsavtalet och om vår egen aktionsgrupp. Birgitta och några andra kommer att besöka 8 mars nätverkets möte på Fryshuset den 5 mars. Det kommer att hållas demonstration ett par dagar senare. Då skall hon också försöka medverka.

Marilyn tipsade om FI framgångsrikt använt homeparties. Något för oss?

§9)Möte med riksdagsman Stig Henriksson (v)

Ledningsgruppen mötte riksdagsman Stig Henriksson, ledarmot av försvarsutskottet den 17 februari. Han hade varit intresserad, lyssnat och kommit med flera råd.

Ett var att aktionsgruppen ordnade seminarium i Riksdagen. Han tipsade också om lämpliga politiker att bearbeta.

Staffan hade intrycket att Stig Henriksson var tacksam för att få samtalsparners i säkerhetspolitiska frågor. Det är ingen stor fråga i Vänsterpartiet. I utskottet har nästan alla andra partier pratat sig samman bakom lyckta dörrar.

§10)Nästa möte

Det beslutades att vi skulle hålla nästa stormöte den 19 mars. Samma tid, samma plats vilket innebär Solidaritetshuset, Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm.

protokoll 19feb15pdf-icon

Ny kunskapsbank om Sverige / NATO

”Ibland föder en tanke en bok”, så börjar presentationen av den nya webbsajten Bevara alliansfriheten som invigdes under en presentation på Norra Latin den 17 februari.

I det här fallet kan man säga att tanken födde en bok som i sin tur födde en webbsajt. Bakom den står Anders Björnsson, Lars-Gunnar Liljestrand och Rolf Andersson som tidigare var drivande bakom boken Bevara alliansfriheten. Den som söker information om Sverige / NATO.

Sex punkter om NATO medlemskap

Fyra riksdagspartier anser att osäkerhet i Östersjön, som snart liknar ett innanhav för västalliansen, ska botas med mera osäkerhet.

Ur alliansfrihetens aska ska vi stiga in i Nato:s eldlinje. Att ”utreda ”ett Nato-inträde är naturligtvis bara en eufemism för att förbereda ett Nato-inträde. De viktigaste konsekvenserna av ett Nato-inträde vet vi – och alliansen – redan mycket väl.

1.) Vi får räkna med att kärnvapen kan komma att placeras på svenskt territorium. Det finns ingen möjlighet att utesluta detta inom medlemskapets gränser.

Det innebär i sin tur att Sverige kan bli måltavla för kärnvapenangrepp.

2.) Medlemskap i Nato innebär att Sverige blir frontstat mot Ryssland. Alliansfrihetens främsta vinst har varit att Sverige som praktiskt taget enda grannland till Ryssland har levat i fred med denna stormakt i 200 år.

3.) Istället för den säkerhet som ett nationellt territorialförsvar ger tvingas vi lita till en allians som vi aldrig kan säga på förhand hur den kommer att agera och vilken prioritet – om ens någon – Sverige skulle ges i ett krisläge.

4.) Vi tvingas underkasta oss USA:s utrikes- och säkerhetspolitik. Nato:s politik dikteras av USA som till 80 procent finansierar alliansen och även innehar nyckelposterna.

Med tanke på de olagliga krig som USA startat de senaste årtiondena (Afghanistan, Irak, i viss mån Libyen och Syrien) samt konfrontationspolitiken i Ukraina drar vi på oss ett ansvar för folkrättsvidriga handlingar och krigsförbrytelser.

5.) Nato:s mål är att öka försvarsutgifterna i Europa till 2,5 % av BNP, vilket för Sveriges del innebär kraftigt höjda försvarskostnader. Möjligheterna att omstrukturera försvaret till ett om så önskas billigare -men segare – folkförsvar, försvinner.

6.) Opinionen i Sverige har i många år varit till övervägande delen mot ett Nato-medlemskap. När nu andelen Nato-positiva ökat något i en DN-beställd mätning ska man komma ihåg att det skett under en osedvanligt manipulerad nyhetsrapportering.

Först har högsta försvarsledningen meddelat att Sveriges försvar bara håller en vecka, därefter har felaktiga eller kraftigt överdrivna påståenden om ryska gränskränkningar används för att skapa bilden av ett akut invasionshot.

I själva verket är det största hotet mot Sveriges nationella oberoende just nu de medvetna försöken från Nato-lobbyn att förvandla Sverige till en frontstat mot Ryssland i det tredje världskrig man förbereder (och som en del menar redan börjat – i Ukraina, Syrien etc.).

Nato-lobbyns ohederliga strategi och spel under täcket med Nato-vänliga delar av officerskåren och med krigspartiet i USA:s kongress och Pentagon är något som verkligen borde utredas – nu!

Situationen börjar likna den som rådde inför 1941 när landsförrädiska politiker i maskopi med höga militärer stämplade mot demokratin. Kraven på att alliansen ska styra trots att den förlorade valet vittnar om oroväckande åsiktsförskjutningar.

 

Stefan Lindgren

 Ursprungligen publicerat på 8 dagar den 11 januari.

”Träffsäkert nej”

torsten-kälvemarkKan man hitta ett antal hittills dolda talanger som med liknande stringens och intelligens kan ge argument också för en anslutning så kan man sedan relativt snabbt gå till en folkomröstning kring frågan.

Torsten Kälvemark var vederbörligen imponerad i Aftonbladet spalter. Det som imponerade var boken ”Bevara alliansfriheten: Nej till NATO”.

Den antologin läses flitigt i Aktionsgruppen. Författare är ett dussintal utrikespolitiska veteraner: Anders Ferm, Sven Hirdman, Anders Björnsson, Hans Blix, Rolf Ekéus, Maj Britt Theorin, mm.