Interpellationsdebatt om psykologisk krigföring

Interpellationsdebatt mellan försvarsminister Peter Hultqvist (s) och riksdagsledamot Stig Henriksson (v) om försvarets enhet för psykologisk krigföring.

Frågan gällde om enheten för psykologisk krigföring borde förbjudas att rikta sig mot svenska mål, något de enligt en instruktionsbok kan och skall göra.

Maj Britt Theorins motion till socialdemokraternas partikongress i april 2017

Den här motionen är skriven av Maj Britt Theorin. Den lämnades in till partikongressen i Göteborg 8-12 april 2017 stödd av Kulturarbetarnas Socialdemokratiska Förening i Stockholm, Stockholms Allmänna Kvinnoklubb och antagen av Stockholms arbetarkommun.

MOTION F135

STOCKHOLMS ARBETAREKOMMUN

Svensk säkerhetspolitik

Svensk säkerhetspolitik har som syfte att bevara vårt lands fred och självständighet, att trygga stabiliteten i vårt närområde och att bidra till stärkt internationell säkerhet. Sverige skall vara militärt alliansfritt. Den militära alliansfriheten är ett viktigt säkerhetspolitiskt verktyg. Den ger oss handlings-frihet att driva en självständig politik i krislägen och den ger oss starkare möjligheter att vara pådrivande i det globala nedrustningsarbetet. Så står det i partikongressen 2013 beslut om säkerhetspolitiken.

”Sverige skall fortsätta att spela en aktiv roll som medlare, brobyggare och samtalspartner vid internationella konflikter. I kampen mot massförstörelsevapen ska Sverige åter ta en ledande roll i det internationella arbetet för avspänning, nedrustning och icke-spridning.”

Under de åtta borgerliga åren har emellertid Sverige krupit allt närmre Nato i en serie av avtal; nu senast i det s.k. värdlandsavtalet, som undertecknades två veckor före valet 2014 för att Sverige skall kunna ta emot Natos militära stöd vid kriser eller i krig i Sverige eller närområdet, dvs Baltikum. Natobaser skall kunna placeras på svensk mark under Nato-ledd militär verksamhet. I regeringens proposition som riksdagen beslutade om 25 maj 2016 sägs det visserligen att ”den militära alliansfriheten bidrar till stabilitet i närområde och ger oss handlingsfrihet” men litet längre fram ”den svenska solidaritetsförklaringen intar en central position i Sveriges säkerhetspolitik”. Vad gäller? Militär alliansfrihet eller solidaritetsförklaringen? Finland har ingen solidaritetsförklaring utan anser att Finlands försvar gäller Finland och inget annat land.

Den s.k. solidaritetsförklaringen (”Sverige skall kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd vid kris eller krig i Sverige eller i vårt närområde”) är mycket nära artikel 5 i Natotraktatet men är ensidigt svensk och därmed inte bindande. Men solidaritetsförklaringen har enligt moderaterna avskaffat den militära alliansfriheten (AB 11/4 2016). En så allvarlig förändring av säkerhetspolitiken borde rimligtvis föregåtts av seriös och allmän debatt och förts fram till folket i ett val och av partiet i ett förändrat beslut på en partikongress. Solidaritetsförklaringen fördes i tysthet in i försvarspropositionens allmänna del av alliansregeringen 2009 men inte i att-satserna som är det riksdagen beslutar om och är enligt forskare därmed inte antagen av riksdagen.

Värdlandsavtalet är ett ramavtal formulerat av Nato, som undertecknats av ÖB och Natos Europa ÖB. Det skall sedan preciseras i detalj och blir då sekretessbelagt utan demokratisk kontroll. Inga undantag finns för kärnvapen på svensk mark men kärnvapen återfinns i flera av artiklarna i avtalet liksom rätten till Natobaser på svensk mark. (Artiklarna 1.2,2.1 och 3.3 och i 1.20,3.2 och 3.5) Någon lag som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium finns inte. En sådan lag kan enklast införas som ett tillägg till lagen från 1984 om kärnvapenmaterial som Finland gjort. En sådan lag garanterar kärnvapenfrihet för Sverige. En kärnvapenfri zon i Norden har Sverige tidigare arbetat för och borde Sverige återta arbetet för. Liksom arbetet för en tidplan för det 13 punktsprogram för avskaffande av alla kärnvapen som såväl kärnvapenmakterna som ickekärnvapenmakterna gemensamt antog vid NPT konferensen år 2000.

Att använda dialog som vapen har varit Sveriges linje sedan länge, också gentemot Sovjetunionen. När det kalla kriget var som kallast stod valet mellan å ena sidan kapprustning och isolering och å andra en principfast dialog om ned-rustning och mänskliga rättigheter, men också gränsöverskridande samarbete och andra systempåverkande åtgärder inom handel och kultur. Vi argumenterade då att i stället för propagandakrig och utplacering av än fler massförstörelsevapen i Europa borde Moskva och Washington sätta sig ned för att diskutera nedrustning. Den linjen drevs av Willy Brandt med sin ”Ostpolitik”. Huvudfrågan var att undvika en konfrontation mellan kärnvapenstaterna, en ”fredens realpolitik”. Olof Palme stödde Brandt och kompletterade ostpolitiken med doktrinen om ”gemensam säkerhet” i syfte att hejda kapprustningen. ”Den internationella säkerheten måste vila på samarbete för gemensam överlevnad i stället för på hot om ömsesidig förintelse.”

Men i stället har vi fått uppleva en smygande doktrinförskjutning från ”gemensam säkerhet” till säkerhet med andra (=framförallt Nato) från konkret solidaritet med fattiga och förtryckta till en tvetydig ”solidaritetsförklaring” med europeiska stater. I processen har vi övergivit det vi kunde lära av Willy Brandts framgångsrika och Olof Palmes konstruktiva politik med diplomati och dialog samt systemöppnande samarbete och förtroendeskapande åtgärder vilka bidrog till murens fall, Sovjetunionens upplösning och fred i vår del av världen.

I dag handlar det mer och mer om icke-samtal, sanktioner, fördjupat samröre med en kärnvapenallians och tidvis en säkerhetspolitisk jargong som skapade osäkerhet i vårt närområde om Sveriges avsikter. Den senaste tidens utveckling, 40 år efter Helsingfors-konferensen, och framför allt i Ukraina, visar tydligt att Europa behöver ett säkerhetspolitiskt omtag. Eller som Stefan Löfven uttryckt det: ”Det som Olof Palme en gång pratade om, en gemensam säkerhet. Då krävs en förtroendefull dialog, inte misstro.”<

Den allmänna oro som värdlandsavtalet och solidaritetsförklaringen skapat leder till att partikongressen än en gång måste klargöra den socialdemokratiska freds- och säkerhetspolitiken.

Den socialdemokratiska regeringen har slagit fast att Sverige inte skall ingå i Nato. Det skulle inte gagna våra säkerhetsintressen. Detta måste prägla politiken i stort. En hållbar fred, en gemensam säkerhet, måste byggas framförallt med politiska medel, med internationellt samarbete, förtroendeskapande, bistånd, konfliktlösning, fredsbyggande, fred- och ned-rustning och kärnvapennedrustning.

Vi utgår ifrån att den framgångsrika utrikespolitik som under 200 år hållit Sverige utanför krig också skall gälla i framtiden. Sveriges uppgift skall vara att söka lösa konflikter inte utkämpa dem.

Partikongressen föreslås besluta:

F135:1

att partikongressen bekräftar den militära alliansfriheten som grund för svensk freds och säkerhetspolitik och nej till Nato-medlemskap

F135:2

att partikongressen ställer sig bakom kravet om en lag mot kärnvapen på svenskt territorium att partikongressen uppmanar regeringen att aktivt driva frågan om en kärnvapenfri zon i Norden och en tidplan för avskaffande av kärnvapen

Kulturarbetarnas Socialdemokratiska Förening i Stockholm, Stockholms Allmänna Kvinnoklubb

Stockholms Arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.

Debattartikel

Vi, 100 mor- och farföräldrar, med sympatier hos olika politiska partier, ser med stor oro på framtiden

När vi växte upp fanns krig nästan bara i berättelser, historieböcker eller på film. Men våra barnbarn möter varje dag människor i sin omgivning som har flytt från krig. Kanske är kocken på dagis från Irak, eller tandläkaren från Iran, busschauffören från Somalia, doktorn från Libyen. Grannpojken kommer kanske från Afghanistan, eller klasskamratens morföräldrar har flytt från f d Jugoslavien. Och de nyanlända barnen på skolan kommer från Syrien…..
Vi har satt oss in i orsaken till att dessa människor har flytt, och svaret är att bakom majoriteten av de krig som tvingat människor på flykt, finns USA och NATO och deras allierade, hur mycket man än försöker tala om för oss, att det är inbördeskrig som startade som uppror mot en diktator, eller krig mellan olika etniska grupper eller religionskrig.

Sverige är inte oskyldigt, Sverige säljer vapen. För en tid sedan reste vår statsminister till Saudiarabien för att säkra vapenaffärer med saudierna.

Trots att Saudiarabien för krig mot Jemen, och att 20 miljoner människor p g a kriget står inför en hotande svältkatastrof.

Sverige har sedan i maj 2016 ett sk värdlandsavtal med NATO, starka krafter talar nu för att vi måste gå med som fullvärdiga medlemmar i militäralliansen.

Det här skrämmer oss. I år ska 13 000 svenska ungdomar som är födda 1999 och 2000 mönstra. Det är ett led i att bygga upp en svensk värnpliktsarmé. 4000 ska tas ut varje år till denna armé.

Vi är inte emot att det finns en värnpliktsarmé. Ett land måste kunna försvara sig.

Men det här kan innebära, att våra barnbarn kommer att delta i krig under NATO:s befäl, och utplåna andra människor med svenska vapen. Det vill vi inte. Vi vill att våra barnbarn ska växa upp, bilda familjer och leva i fred, som vi har gjort, med alla människor på vår jord. Och det första steget dit måste gå genom att Sverige upprättar militär alliansfrihet.

Vi vill, för våra barnbarns skull, att Sverige bryter allt samarbete med militäralliansen NATO.

Kjerstin Zackari Älvsbyn, Kerstin Wallsby Uddevalla, Christer Johansson Göteborg, Britt Sandblom Mölndal, Sven-Olof Sundqvist Bollnäs, Östen Andersson Robertsfors, Anita Wahlberg Göteborg, Eva Holm Göteborg, Lars-Evert Holm Göteborg, Madeleine Östlund Stockholm, Anette Bergman Landvetter, Christer Nilsson Landvetter, Anna Bergman Sätila, Birgitte Gunge Baskemölla, Nils Ole Damsager Hansen Baskemölla, Sven Wallin Grythyttan, Gunilla Petrén Styrsö, Olof Petrén Styrsö, Sharon Gustafsson Kungälv, Dan Tarnvik Göteborg, Eva Falk Göteborg, Pirjo Kekki Lidköping, Ingvar Friberg Lidköping, Susanna Fredriksson Lidköping, Lisbeth Ternrud Stråvalla, Christer Ternrud Stråvalla, Irene Lagerberg Hovås, Janne Nankler Göteborg, Clara Nankler Göteborg, Christer Ekvall Styrsö, Catarina Östlund Styrsö, Carin Asplund Styrsö, Gustaf Asplund Styrsö, Britten Löfqvist Göteborg, Ljubica Skaljac Göteborg, Gunilla Lönegren Motala, Tommy Gustafssson Alafors, Annika Lagerkvist Alafors, Lasse Wikman Hudiksvall, Astrid Roxenholt Göteborg, Per Rosendahl Skene, Sven Gedda Kivik, Agneta Danskog Umeå, Lasse Danskog Umeå, Anna Kroona Halmstad, Evy Karlsson Lilla Edet, Göran Boardy Göteborg, Stina Ekvall Styrsö, Tommy Rygielsky Styrsö,Eva Larsson Göteborg, Kjell Dahlberg Everöd, Stig-Erik Johansson Östersund, Björg Havstad Styrsö, Bertil Gustafsson Göteborg, Karin Rosenqvist Axelsberg, Shefali Molander Uppsala, Renée Timlin Göteborg, Kerstin Qvistgaard Kristianstad, Sigyn Meder Järfälla, Sri Nimpuno Göteborg, Birgitta Åkesson Hisings-Kärra, Roland Åkesson Hisings Kärra, Bo Hansson Malmö, Maria Söderqvist Lund, Eva Dahlqvist Göteborg, Liza Norman Styrsö, Bo Stefan Lundquist Styrsö, Lilian Andersson Arvika, Margareth Ström Styrsö, Thord Ström Styrsö, Olle Asp Egypten, Kjell-Erik Andersson Göteborg, Margareta Fryxell Ronneby, Eva Ludvigsson Uddevalla, Luis Pascal Paris, Maya Dahlén Göteborg, Tomas Dahlén Göteborg, Kickan Einarsson Göteborg, Ann-Beate Jonsson Sundsvall, Eva Strandberg Allingsås, Stefan Åkerström Luleå, Uno Nilsson Malmö, Stina Borjo Degerfors, Lars Bern Stockholm, Gun Segerdahl Visby, Lasse Segerdahl Visby, Lars Forsberg Umeå, Ingemar Nordgren Västra Frölunda, Ninni Winkler Göteborg, Björn Peter Behrens Värmdö, Ingmar Palm Göteborg, Eva Palm Göteborg, Svein Henry Mortensson Karlstad, Brita Papini Göteborg, Leo Papini Göteborg, Jan Mellring Nynäshamn, Barbro Midbjer Luelå, Kjell Arne Johansson Luleå, Marjatta Rekkönen Luleå.

Thage G. Petersons sex punkter

Thage G. Peterson framträdde på ABF-huset tillsammans med Lars-Gunnar Liljestrand den 4 april 2017.

Thage G. lade fram sex punkter för svensk säkerhetspolitik. De är:

    1. Strikt vaktslående om den militära alliansfriheten
      • Nej till ett svenskt NATO-medlemskap. NATO är en kärnvapenallians. Sverige vill däremot ha ett kärnvapenförbud.
      • Det sk Värdlandsavtalet sägs upp. Svenskt territorium får inte användas för militära angrepp på andra stater. Tage Erlander-linjen skall följas: inga utländska baser på svenskt territorium.
      • Nej till en EU-armé. Om EU militariseras bör Sverige lämna EU.
    2. Sveriges försvars- och säkerhetspolitik skall bestämmas av Sveriges folk, av Sveriges riksdag och regering, i Stockholm. Inte i Washington, Moskva eller Bryssel.
    3. Goda relationer med alla våra grannländer eftersträvas
      • Sverige skall arbeta aktivt för fredsbyggande genom FN och andra internationella organisationer. Olof Palme-linjen om diplomati, samtal och förhandlingar tillämpas.
    4. Folkförsvar. Nationellt territorialförsvar och totalförsvar
      • Allmän värnplikt för kvinnor och män. Ingen yrkesarmé.
      • Ett starkt och modernt försvar – både civilt och militärt – utrustat med modern försvarsmaterial av högsta klass.
    5. Hög försvarsvilja genom frivilliga försvarsorganisationer
      • Modernt rustat hemvärn / Lottakårer över hela landet
    6. Svensk militär trupp utanför för Sverige endast under tydligt FN-mandat för fredsbevarande internationella insatser
      • Inget svenskt deltagande i militära övningar med andra stater eller med NATO såvida det inte finns fördel för svenskt försvar.
      • Försvarsbudgeten skall inte användas för internationella, militära operationer

Första delen av Thage G. Petersons anförande

Den avslutande delen av Thage G. Petersons anförande och Lars-Gunnar Liljestrands anförande.

Brev till riksdagen om kärnvapenförbud

 

 

 Ingegerd M… 2017-02-09

Kenneth G. Forslund

Ordförande i utrikesutskottet

Riksdagen

111 28 Stockholm

Med detta brev vill jag uttrycka min förhoppning om att de socialdemokratiska ledamöterna i utrikesutskottet röstar för de motioner som ställs till årets riksdag om ett förbud mot att införa kärnvapen på svenskt territorium, 2016/17:156 (v), 2016/17:545 (s), 2016/17:1036 (s) och 2016/17:1634 (mp).

Riksdagens beslut om Värdlandsavtalet (2016-05-25) inger oro med avseende på frågan om kärnvapen på svensk mark. En noggrann läsning av avtalet visar att det inte innehåller något förbud mot att införa kärnvapen på svenskt territorium. Med tanke på den kommande militärövningen Aurora borde ett sådant förbud skyndsamt beslutas av Riksdagen. Som påpekas i ovan nämnda motioner kan ett sådant förbud enkelt och utan vidare utredningar införas i lagen om kärnteknisk verksamhet (SFS 1984:3). Som också påpekas där kan Finland och Nya Zeeland utgöra goda exempel på lagstiftning om förbud mot införsel av kärnvapen. Nya Zeeland har också visat mod genom att kräva att få kontrollera att förbudet respekteras, när utländsk militär besöker landet.

Min förhoppning är att stödet för ett sådant förbud är stort i riksdagen. De motioner som nämns ovan representerar tre partier. Men också representanter för centerpartiet har visat engagemang i frågan. Således framfördes ett förslag om Norden som kärnvapenfri zon i motion 2010/11:U219 av Johan Linander och Annie Johansson (Lööf). I sitt betänkande (2011/12:UU3) uttalade utskottet som sin mening att kärnvapen och kemiska och biologiska vapen utgör hot mot internationell fred och säkerhet. Dock avslogs motionen då med motiveringen att Norden som kärnvapenfri zon endast erbjöd en regional lösning på det globala problem som förekomsten av kärnvapen utgör.

När arbetet mot ett globalt förbud mot kärnvapen nu påbörjas i FN, synes tiden vara inne för att också regionalt ta steg mot en kärnvapenfri värld. I detta sammanhang bör en lag som förbjuder införsel av kärnvapen i Sverige i samband med militära övningar vara ett första livsviktigt steg, ett förbud som naturligtvis också måste gälla vid besök eller stationering av utländsk militär.

Med vänlig hälsning,

Ingegerd M…

—-

Länk till motioner om Kärnvapenförbud

Hur påverkas Sveriges vapenproduktion och vapenexport av ett närmande till NATO?

linda-aSveriges vapenexport är omdebatterad och ifrågasatt. Hur kommer utvecklingen, tillverkningen och exporten av militär utrustning att påverkas av Sveriges allt närmare samarbete med NATO?

Talare: Linda Åkerström, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Pelle Sunvisson, ordf i FIB-Kulturfront.
Moderator: Carl Schlyter, riksdagsledamot (mp).
Tid:  tisdag, 28 mars, kl 18:00.
Plats: Palmesalen, ABF huset, Sveavägen 41, Stockholm.
Arrangerad av ABF Stockholm, Nej till NATO, Kvinnor för fred (KFF) Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen i Stockholm och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Stockholmskretsen

 

Ska främmande militära makter öva i bl a Norrbotten, Göteborgs skärgård och över Vättern?

ingela-martenssonEn större övning, Aurora 17, planeras att äga rum under september i år. Då kommer värdlandsavtalet för samverkan med NATO för första gången att tillämpas i stor skala. Är det rätt väg att gå?

Regelbundna samtal måste föras mellan länder och speciellt runt Östersjön – det gör Finland och Ryssland redan idag. Visumfrihet bör också gradvis etableras. Program för ungdomskontakter mellan länderna måste utvecklas.

 

Talare: Lilian Mikelsson, styrelsemedlem i Same Atnam och renägare, Ingela Mårtensson, Kvinnor för fred och fd riksdagsledamot, ordf Lisa Lennartsson och styrelseledamot Rune Olsson, Aktion Rädda Vättern, Pelle Sunvisson, ordf i FIB-Kulturfront
Moderator: Gunnar Lassinantti, ABF
Tid: lördag, 25 februari, kl 10:00-14:00.
Plats: Beskowsalen, ABF huset, Sveavägen 41, Stockholm.
 Arrangerad av ABF Stockholm, Nej till NATO, Kvinnor för fred (KFF) Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen i Stockholm och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Stockholmskretsen

 

Wolodarski om hotet mot Gotland

Bredsidorna för Svensk NATO anslutning fortsätter från borgerlig press. Nu har Peter Wolodarski en rätt underlig ledare på ämnet.

Han tar sikte på hotet mot Gotland. Peter Wolodarski har räknat ut att det är överhängande i händelse av en konflikt.

Låt oss fundera på saken. Vad skulle krävas för att Wolodarskis scenario blir verklighet? Vad krävs för att Ryssland verkligen skulle försöka ta Gotland, hypotetiskt?

I händelse av konflikt betyder det att Ryssland försöker genomföra en större amfibieoperation mitt i ett hav där Rysslands fiender har fullständigt sjö- och luftherravälde och där Ryssland bara har två utlopp: St:Petersburg och Kaliningrad. Båda är relativt enkla för motståndaren att blockera.

Det verkar inte speciellt vettigt.

Som slutkläm riktar Wolodarski ett anklagande finger mot den socialdemokratiska regeringen som på grund av ”interna partiskäl” (medlemmarna) inte sägs kunna diskutera NATO medlemskap.

”Krister Bringéus pekar kyligt på dessa besvärande förhållanden. Att regeringen försökt tysta ned hans expertutredning är upprörande, men kan bara förstås av vad analysen också har att säga om Nato.”

Om regeringen Lövén försökt ”tysta” Bringéus utredning kan man bara konstatera att den haft otroligt liten framgång.

NATO – en fråga för Norrlands inland?

I Norrlands inland har om Sveriges närmande till NATO varit en icke-fråga.

Fram till nu.

Enligt Monica Nilsson, ordförande i Vänsterpartiet i Vilhelmina och i för inlandsvänsterns samarbetsorganisation kommer nu vänstern i Norrlands inland att börja arbeta med frågan. I södra delarna av landet, på västkusten och kring Vättern finns redan proteströrelser mot de återkommande NATO manövrarna i de egna landsändarna och de stora mängder ammunition som förgiftar miljön.

Varför har det varit tyst så länge?

-Här uppe är vi så nertryckta att vi bara tar emot, svarar Monica Nilsson, även om jag själv ofta kan se bombplanen över mitt hus .