Vykort till Stefan Löfven och Margot Wallström

Fredsvänner

Jag har fått Harriets Otterloos tillstånd att använda hennes vykort men nu med text på baksidan.

Det finns två kort med likartad text, en uppmaning att signera FN:s konvention om kärnvapen. En adresserad till Utrikesminister Margot Wallström och den andra till Statsminister Stefan Löfven.

Du kan köpa de nya korten från mig.

De kostar en krona styck, det betyder…

  • 30 kr för 30 kort plus 14 kronor för porto,
  • 100 kronor för 100 kort, portofritt fom 100 kort och mer.

Skriv din namn, adress, antal kort till Margot och / eller till Stefan. Beställ genom att skicka in betalningen till mitt Plusgirokonto 370814-9509.
De som föredrar att kopiera upp egna kort på egen hand från PDF-originalen gör det.

Jag skrev texten för att visa att vi hedrar ICAN som har fått Nobel priset i år och att vi otåligt vänta på att Sverige skriver på FN:s konvention på ett totalt förbud mot kärnvapen.

För de som inte har frimärken hemma erbjuder vi oss att leverera korten till Riksdagens posthantering i Riksdagshuset utan porto. Samla många undertecknade kort i ett kuvert och skicka till Cilla Svane, Statsrådsvägen 11, 128 38 Skarpnäck som kommer att leverera de underskrivna korten till posthanteringen varje onsdag.

Lycka till,
Marilyn Barden
Nej till Nato
0739 605 360
marilyn.barden@gmail.com
Plusgirokonto 370814-9509

stefan kort margot kort

Beslutsgången för kärnvapenkonventionen

Sverige var på väg att godkänna FN-konventionen mot kärnvapen. Det har hejdats. Det kan vara idé att titta litet på beslutsgången den och liknande konventioner skall genomgå.

Bakgrunden verkar vara följande:

Den konvention om kärnvapenförbud med titeln ”UN Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons” som nu är aktuell måste passera tre stadier innan den antas.

  1. Kommitté stadiet. Tanken på en konvention mot kärnvapen, liknande den som finns mot kemiska och biologiska vapen, väcktes 2010. Man förhandlade om den i kommittéer och utskott. 2016 började arbetet i FN bli mer konkret. Utkast skrevs, omförhandlades och till sist nådde man fram till ett utkast. Sverige har varit ett av de pådrivande länderna under det skedet. Texten las fram den 7 juli 2017. Den ”öppnades” för underskrift den 20 september och har godkänts med en majoritet av 122 länder (av 193 FN-medlemmar).i Sverige var ett av de länder som röstade ja till att godkänna texten till konventionen. (Faktum är att i sin motivering för valet inför FN klagade de svenska delegaterna närmast över att konventionstexten inte går tillräckligt långt.ii)Tvärtemot vad motsidan ofta påstår så gav sig inte Sverige gav sig in i det hela på en höft. Det finns uppgifter om att svenskarna hade ett så omfattande utredande och beredande att fredsorganisationer som ICAN och SLMK stundtals undrade vad de sysslade med.
  2. Signerings stadiet. Den svenska regeringen godkänner konventionen och den signeras av företrädare för regeringen. Det öppnar dörren för…
  3. Ratificerings stadiet. Det är nu som hela processen ”går i mål”. Ratifikation kan föregås av att riksdagen antar en lag som ger statschefen i uppdrag att förbinda Sverige till en internationell överenskommelse. Det är först när ett avtal är ratificerat och ratifikationsinstrumentet deponerats som avtalet blir juridiskt bindande. (Ratifikationsinstrumentet är ett dokument där firmatecknaren för en stat, i Sveriges fall: regeringen, bekräftar att staten ifråga kommer att hålla avtalet.)

Just nu har arbetet fastnat någonstans mellan stadium 1 och 2. Inget ytterligare arbete utförs i Sverige förutom att det meddelas att den redan sönderutredda frågan måste utredas ännu mer.

I den övriga världen har fram till 22 september 53 stater signerat och tre har ratificerat konvention (Guyana, Vatikanstaten och Thailand).iii Det har sagts att en konvention blir bindande när femtio stater har skrivit under. Det kan bygga på ett uttalande från ICAN men där sägs att det gäller först när femtio stater ratificerat konventionen.iv

i”Treaty banning nuclear weapons opens for signature at UN”

ii”SWEDEN; Explanation of vote, 7 July 2017;Negotiations on a legally binding instrument to prohibit nuclear weapons, leading;ds their total elimination; concluding statement by Sweden”

iiiList of Countries which Signed Treaty on the Prohibition of Nuclear Weaponon Opening Day, 20 September 2017” lista över länder som signerat konventionen, meddelande från UNODA, FN:s byrå för nedrustning.

ivTreaty banning nuclear weapons approved at UN” av Ian Sample, Guardian, 7 juli 2017,

Annie Lööf (c) skriver inte på kärnvapenkonventionen

Ett vanligt argument för svensk NATO-anslutning är att det inte skulle påverka vår utrikespolitik. Sverige kommer att kunna fortsätta ha en självständig utrikespolitik.

Sen dök frågan om FN:s kärnvapenkonvention upp.

Sverige har deltagit i arbetet att ta fram en FN-konvention för kärnvapenförbud. I somras kom besked från USA:s försvarsminister: Sverige kan inte driva en självständig utrikespolitik genom att skriva under FN-konventionen.i

Inga NATO-länder tänker skriva på.

Nu hakar Centerpartiets Annie Lööf på USA:s försvarsministers brev.

Sveriges försvarssamarbeten med exempelvis USA, Frankrike och Storbritannien kan inte heller fortsätta att utvecklas som tänkt om Sverige skriver under avtalet. ii

Kort sagt: ingen FN-konvention om centern får råda.

På den punkten har Annie Lööf inte sina egna partimedlemmar med sig. Enligt SOM institutets opinionsundersökningar ökar tvärtom motståndet mot NATO bland Centerns medlemmar.iii

iUSA:s försvarsminister varnar Sverige för kärnvapenstopp” av Junas Gummesson, Svenska Dagbladet, 30 augusti 2017.

iiAnnie Lööf: Vi skriver inte under avtal som hotar Sveriges säkerhet” pressmeddelande från Centerpartiet 31 augusti 2017

iiiTillbaka till framtiden? Svenskarnas syn på försvaret, värnplikten och Nato” av Joakim Berndtsson, Ulf Bjereld och Karl Ydén, SOM institutet, 2017-06-16.

 

ÖB:s lapsus

När kritiken mot AURORA 17 växte lovade försvaret dyrt och heligt att detta inte var någon ”NATO-övning”.

Det var bara så att Sveriges försvar var så nedbantat att man MÅSTE hämta in utländska trupper för att agera B-styrka (fienden).

Att de flesta av dessa kom från NATO, ja det var liksom bara en slump.

I den här intervjun från Gotland råkar något annat slinka ur ÖB. Han är nöjd med ”inställning och attityd hos vår personal och de som övar med oss.”

I klartext: det handlar om att öva samordning med NATO-trupper, trots allt.

Sverige och kärnvapenförbudet

Sveriges regering har lovat att arbeta för ett världsomfattande kärnvapenförbud i FN tillsammans med en stor majoritet av medlemslände men har inga riktiga, egna idéer om hur och undviker att ta konkreta steg i sitt eget land. Det framgick av interpellationsdebatten mellan utrikesminister Margot Wallström och Stig Henriksson (v).

Sverige valde att den 27 oktober 2016 att rösta för FN resolution L. 41 som uppmanade medlemsländerna att arbeta för kärnvapenförbud. Den hade antagits med 123 röster för. 38 mot och 16 nedlagda röster. Mot förväntningarna röstade Sverige för. Moderata och liberala företrädare protesterade. Moderate riksdagsmannen Hans Wallmark klagade över att detta riskerade Sveriges chanser att bli NATO-medlem.

Trots allt detta valde alltså utrikesminister Margot Wallström under hösten 2016 att rösta ja till att arbeta för kärnvapenförbud.

Hur är läget idag då?

Stig Henriksson hävdade att kärnvapenförbud egentligen inte är speciellt radikalt. Två av tre typer av massförstörelsevapen är redan förbjudna. Resolution L. 41 skulle helt enkelt stoppa den sista och dödligaste typen som finns.

Men på flera punkter valde utrikesministern att glida undan vid utfrågningen. Det ”räckte” med att Sverige arbetade för kärnvapenförbud ansåg hon. Vi behöver inte införa något förbud mot kärnvapen på vårt eget territorium. Dessutom har Sveriges nedrustningsambassadör Ewa Waldner hörts förklara att Sverige måste kunna utträda ett avtal om kärnvapenförbud.

Stig Henriksson undrade varför Sveriges nedrustningsambassadör kan tänka sig att hoppa av det avtal hon själv är med om att förhandla fram. Vill regeringen hålla dörren öppen mot NATO?

Stig Henriksson återkom hela tiden till frågan som egentligen inte fick något svar. Varför kan Sverige inte ta några steg på egen hand, parallellt med att vi förhandlar om kärnvapenförbud? Stig nämnde tre möjligheter.

  1. Möjligheten att Sverige skulle kunna förbjuda ”finansiering, assistering eller uppmuntran” för utvecklingen av kärnvapen.
  2. Varför inte införa ett förbud mot kärnvapen i Sverige? Finland har ett sådant förbud. Nya Zeeland likaså.
  3. Starta en kampanj i vårt eget land för att informera om de här frågorna.

Utrikesminister Wallström noterade att hundra nationer i världen omfattas av kärnvapenfria zoner men att det ”inte är aktuellt” för Sveriges vidkommande. Att arbeta för ett kärnvapenförbud räcker. ”Inga ytterligare krav kan ställas på Sverige,” anser hon.

Desinformation om desinformation

Protesterna mot AURORA 17-övningen har tydligen nått försvarsminister Hultqvists öron. Nu klagar han i DN över rysk desinformation mot AURORA.

”…jag ser redan hur desinformationen omkring vår övning har börjat. Man säger att det är en NATO-övning. Men det är ingen NATO-övning. Vi har bjudit in de som deltar.”

??!??

Typiskt nog presenterar Hultqvist inga bevis för att ryska regeringen skulle ligga bakom. DN nämner att Kvinnor För Fred skulle vara motståndare.

Betyder det att Kvinnor För Fred är ryska företrädare enligt försvarsministerns Dagens Nyheters åsikt?

Här kommer vi säkert att få se desinformationsaktiviteter och påverkansoperationer av olika slag där olika typer av aktörer kommer att dyka upp på arenan.

Allt enligt Hultqvist.

Man skulle kunna invända att svenskarna är i sin fulla, demokratiska rätt att diskutera säkerhetspolitiken och kanske också ha invändningar mot den.

Han undviker att nämna den stora invändningen: att AURORA 17 är generalrepetitionen för Värdlandsavtalet.

Dagens Nyheter

Maj Britt Theorins motion till socialdemokraternas partikongress i april 2017

Den här motionen är skriven av Maj Britt Theorin. Den lämnades in till partikongressen i Göteborg 8-12 april 2017 stödd av Kulturarbetarnas Socialdemokratiska Förening i Stockholm, Stockholms Allmänna Kvinnoklubb och antagen av Stockholms arbetarkommun.

MOTION F135

STOCKHOLMS ARBETAREKOMMUN

Svensk säkerhetspolitik

Svensk säkerhetspolitik har som syfte att bevara vårt lands fred och självständighet, att trygga stabiliteten i vårt närområde och att bidra till stärkt internationell säkerhet. Sverige skall vara militärt alliansfritt. Den militära alliansfriheten är ett viktigt säkerhetspolitiskt verktyg. Den ger oss handlings-frihet att driva en självständig politik i krislägen och den ger oss starkare möjligheter att vara pådrivande i det globala nedrustningsarbetet. Så står det i partikongressen 2013 beslut om säkerhetspolitiken.

”Sverige skall fortsätta att spela en aktiv roll som medlare, brobyggare och samtalspartner vid internationella konflikter. I kampen mot massförstörelsevapen ska Sverige åter ta en ledande roll i det internationella arbetet för avspänning, nedrustning och icke-spridning.”

Under de åtta borgerliga åren har emellertid Sverige krupit allt närmre Nato i en serie av avtal; nu senast i det s.k. värdlandsavtalet, som undertecknades två veckor före valet 2014 för att Sverige skall kunna ta emot Natos militära stöd vid kriser eller i krig i Sverige eller närområdet, dvs Baltikum. Natobaser skall kunna placeras på svensk mark under Nato-ledd militär verksamhet. I regeringens proposition som riksdagen beslutade om 25 maj 2016 sägs det visserligen att ”den militära alliansfriheten bidrar till stabilitet i närområde och ger oss handlingsfrihet” men litet längre fram ”den svenska solidaritetsförklaringen intar en central position i Sveriges säkerhetspolitik”. Vad gäller? Militär alliansfrihet eller solidaritetsförklaringen? Finland har ingen solidaritetsförklaring utan anser att Finlands försvar gäller Finland och inget annat land.

Den s.k. solidaritetsförklaringen (”Sverige skall kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd vid kris eller krig i Sverige eller i vårt närområde”) är mycket nära artikel 5 i Natotraktatet men är ensidigt svensk och därmed inte bindande. Men solidaritetsförklaringen har enligt moderaterna avskaffat den militära alliansfriheten (AB 11/4 2016). En så allvarlig förändring av säkerhetspolitiken borde rimligtvis föregåtts av seriös och allmän debatt och förts fram till folket i ett val och av partiet i ett förändrat beslut på en partikongress. Solidaritetsförklaringen fördes i tysthet in i försvarspropositionens allmänna del av alliansregeringen 2009 men inte i att-satserna som är det riksdagen beslutar om och är enligt forskare därmed inte antagen av riksdagen.

Värdlandsavtalet är ett ramavtal formulerat av Nato, som undertecknats av ÖB och Natos Europa ÖB. Det skall sedan preciseras i detalj och blir då sekretessbelagt utan demokratisk kontroll. Inga undantag finns för kärnvapen på svensk mark men kärnvapen återfinns i flera av artiklarna i avtalet liksom rätten till Natobaser på svensk mark. (Artiklarna 1.2,2.1 och 3.3 och i 1.20,3.2 och 3.5) Någon lag som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium finns inte. En sådan lag kan enklast införas som ett tillägg till lagen från 1984 om kärnvapenmaterial som Finland gjort. En sådan lag garanterar kärnvapenfrihet för Sverige. En kärnvapenfri zon i Norden har Sverige tidigare arbetat för och borde Sverige återta arbetet för. Liksom arbetet för en tidplan för det 13 punktsprogram för avskaffande av alla kärnvapen som såväl kärnvapenmakterna som ickekärnvapenmakterna gemensamt antog vid NPT konferensen år 2000.

Att använda dialog som vapen har varit Sveriges linje sedan länge, också gentemot Sovjetunionen. När det kalla kriget var som kallast stod valet mellan å ena sidan kapprustning och isolering och å andra en principfast dialog om ned-rustning och mänskliga rättigheter, men också gränsöverskridande samarbete och andra systempåverkande åtgärder inom handel och kultur. Vi argumenterade då att i stället för propagandakrig och utplacering av än fler massförstörelsevapen i Europa borde Moskva och Washington sätta sig ned för att diskutera nedrustning. Den linjen drevs av Willy Brandt med sin ”Ostpolitik”. Huvudfrågan var att undvika en konfrontation mellan kärnvapenstaterna, en ”fredens realpolitik”. Olof Palme stödde Brandt och kompletterade ostpolitiken med doktrinen om ”gemensam säkerhet” i syfte att hejda kapprustningen. ”Den internationella säkerheten måste vila på samarbete för gemensam överlevnad i stället för på hot om ömsesidig förintelse.”

Men i stället har vi fått uppleva en smygande doktrinförskjutning från ”gemensam säkerhet” till säkerhet med andra (=framförallt Nato) från konkret solidaritet med fattiga och förtryckta till en tvetydig ”solidaritetsförklaring” med europeiska stater. I processen har vi övergivit det vi kunde lära av Willy Brandts framgångsrika och Olof Palmes konstruktiva politik med diplomati och dialog samt systemöppnande samarbete och förtroendeskapande åtgärder vilka bidrog till murens fall, Sovjetunionens upplösning och fred i vår del av världen.

I dag handlar det mer och mer om icke-samtal, sanktioner, fördjupat samröre med en kärnvapenallians och tidvis en säkerhetspolitisk jargong som skapade osäkerhet i vårt närområde om Sveriges avsikter. Den senaste tidens utveckling, 40 år efter Helsingfors-konferensen, och framför allt i Ukraina, visar tydligt att Europa behöver ett säkerhetspolitiskt omtag. Eller som Stefan Löfven uttryckt det: ”Det som Olof Palme en gång pratade om, en gemensam säkerhet. Då krävs en förtroendefull dialog, inte misstro.”<

Den allmänna oro som värdlandsavtalet och solidaritetsförklaringen skapat leder till att partikongressen än en gång måste klargöra den socialdemokratiska freds- och säkerhetspolitiken.

Den socialdemokratiska regeringen har slagit fast att Sverige inte skall ingå i Nato. Det skulle inte gagna våra säkerhetsintressen. Detta måste prägla politiken i stort. En hållbar fred, en gemensam säkerhet, måste byggas framförallt med politiska medel, med internationellt samarbete, förtroendeskapande, bistånd, konfliktlösning, fredsbyggande, fred- och ned-rustning och kärnvapennedrustning.

Vi utgår ifrån att den framgångsrika utrikespolitik som under 200 år hållit Sverige utanför krig också skall gälla i framtiden. Sveriges uppgift skall vara att söka lösa konflikter inte utkämpa dem.

Partikongressen föreslås besluta:

F135:1

att partikongressen bekräftar den militära alliansfriheten som grund för svensk freds och säkerhetspolitik och nej till Nato-medlemskap

F135:2

att partikongressen ställer sig bakom kravet om en lag mot kärnvapen på svenskt territorium att partikongressen uppmanar regeringen att aktivt driva frågan om en kärnvapenfri zon i Norden och en tidplan för avskaffande av kärnvapen

Kulturarbetarnas Socialdemokratiska Förening i Stockholm, Stockholms Allmänna Kvinnoklubb

Stockholms Arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.

Thage G. Petersons sex punkter

Thage G. Peterson framträdde på ABF-huset tillsammans med Lars-Gunnar Liljestrand den 4 april 2017.

Thage G. lade fram sex punkter för svensk säkerhetspolitik. De är:

    1. Strikt vaktslående om den militära alliansfriheten
      • Nej till ett svenskt NATO-medlemskap. NATO är en kärnvapenallians. Sverige vill däremot ha ett kärnvapenförbud.
      • Det sk Värdlandsavtalet sägs upp. Svenskt territorium får inte användas för militära angrepp på andra stater. Tage Erlander-linjen skall följas: inga utländska baser på svenskt territorium.
      • Nej till en EU-armé. Om EU militariseras bör Sverige lämna EU.
    2. Sveriges försvars- och säkerhetspolitik skall bestämmas av Sveriges folk, av Sveriges riksdag och regering, i Stockholm. Inte i Washington, Moskva eller Bryssel.
    3. Goda relationer med alla våra grannländer eftersträvas
      • Sverige skall arbeta aktivt för fredsbyggande genom FN och andra internationella organisationer. Olof Palme-linjen om diplomati, samtal och förhandlingar tillämpas.
    4. Folkförsvar. Nationellt territorialförsvar och totalförsvar
      • Allmän värnplikt för kvinnor och män. Ingen yrkesarmé.
      • Ett starkt och modernt försvar – både civilt och militärt – utrustat med modern försvarsmaterial av högsta klass.
    5. Hög försvarsvilja genom frivilliga försvarsorganisationer
      • Modernt rustat hemvärn / Lottakårer över hela landet
    6. Svensk militär trupp utanför för Sverige endast under tydligt FN-mandat för fredsbevarande internationella insatser
      • Inget svenskt deltagande i militära övningar med andra stater eller med NATO såvida det inte finns fördel för svenskt försvar.
      • Försvarsbudgeten skall inte användas för internationella, militära operationer

Första delen av Thage G. Petersons anförande

Den avslutande delen av Thage G. Petersons anförande och Lars-Gunnar Liljestrands anförande.