Peter Hultqvist sitter kvar

Peter Hultqvist sitter kvar som försvarsminister.

Tre ministrar var i skottgluggen för att fällas genom misstroendevotum. Två får gå. Statsminister Lövén meddelar att han kommer att hålla fast vid vid sin försvarsminister. Hultqvist själv framhöll sina insatser när det gäller att bygga ”internationellt samarbete med länder och organisationer”. (Läs: integration av Sverige i NATO.)

Det gäller med andra ord att slå vakt om NATO integrationen. Statsminister Lövén är glasklar på den punkten ”vi behöver kontinuitet i det här arbetet.”

Hultqvist framhålls som en klippa. Man skulle kunna invända att svensk säkerhetspolitik under honom snarast har varit virrig, osammanhängande och snarast utsätter Sverige för nya och större risker genom att Sverige ger förvirrade signaler till omvärlden. Ibland skall Sverige gå med i NATO. Ibland inte men däremot samarbeta så nära NATO att omvärlden måste betrakta oss som de facto medlem.

Det som kallas för ”internationella samarbeten” betyder i praktiken NATO samverkan.

Försvarspolitisk dikt

Försvarspolitisk arena håller utfrågningar med de politiska partierna under Almedalsveckan. Riksdagsledamot Stig Henriksson lade fram Vänsterpartiets syn på säkerhetspolitiken med rapp den 5 juli.

Vänsterns försvarspolitik
är ingen annans lik
Tre minuter kan ge en panik
Men sakargument överröstar skrik
Så:Ska vi öka fredens chanser
Bör vi akta oss för allianser
Både dem i riksdan men också NATO-klubben
För blir det krig då är vi med på stubben
med ett NATO i krig kan vi aldrig gå fri
Smäller de så är vi me. Det är Natos enda garanti.

Men bland de mest prekära
är att vi bara snackar det militära
Ah, för all del, pratar gör vi om det civila
Men utan stålar får det civila fortsatt vila
Och så glöms i krigsretoriken
Hela breda säkerhetspolitiken
Avspänning, nedrustning och diplomati
Fn och OSSE; Satsa på de, det måste vi.

Att bara rusta och öva mer
Är en farlig väg, inser fler och fler
Med Finland ska vi öva men också lära
Grannlandet som står Sverige så nära
För 25 miljarder får de mycket pang
Ryktena börjar komma i svang
Att värnplikten är kostnadseffektiv
och ingen egen försvarsindustri med driv
Och ändå slåss de inte bara med kniv
Finland har inget Miltärindustrikomplex
Medan vi måste kämpa med våran KEX
Och köpa materiel vi inte behöver
Så SAAB och BAE kan tjäna klöver

Men försvar ska vi ha och de ska va bra
Värnplikt och att politiken inte styr detaljerna
Då får vi ut mer och militären förtjänar medaljerna
Jag instämmer med riksrevisionen
Att detaljstyrning drabbar produktionen
För hör upp nu, tycker ni inte att det stämmer
Att foten vet bäst var skon klämmer?

Igen; Finland, värnplikt och inga detaljer
Då kan vi klara våra bataljer
Då kan vi i fred hävda vår gräns
Och i krig slå tillbaka så det

Men före kanoner och ballistik
Kommer alltid säkerhetspolitik
Abraham Lincoln visste och allt fler vet
Håll dig väl med din granne – men bygg ett högt staket.
Tre minuter går sabla fort –
Men nu är det gjort

Med vänlig hälsning

Stig Henriksson
Riksdagsledamot (V)

Peter Woldarskis förhoppning

Dagens Nyheters chefredaktör har en tanke i spalterna. Världen har blivit ond och det är Donald Trumps fel. Om bara han kunde ”gå” kommer den säkert bli God igen.

En God värld är en värld där Sverige kan vara bombsäkert på att USA alltid kommer att komma undsättning, ett USA som är villigt att driva både kallt och varmt krig mot Ryssland.

Om Sverige hamnar i knipa – då kommer vi”. Det löftet gav nyligen USA:s försvarsminister James Mattis i samtal med DN:s reporter Mikael Holmström.

(Hur kan Wolodarski var så säker på det? Han har bara uttalanden från diverse amerikanska tjänstemän, uttalanden som aldrig sattes på prov.)

Frågan är alltså om världen verkligen var så God före Trump heller eller om Sverige någonsin haft så järnskodda ”säkerhetsgarantier” under Obamas tid.

Och man kan hitta ytterligare svagheter i Wolodarskis resonemang. Om Donald Trump får ”gå” är vicepresident Mike Pence närmaste efterträdare. Peter Wolodarski förutsätter att Trump automatiskt kommer bli en betryggande Hillary Clinton-typ. Inte heller det är garanterat. Det kan visa sig att Donald Trumps efterträdare är ytterligare en oberäknelig högerpopulist.

Backengårds förslag

 

  • Tänk på vad plattformen och kommentaren uttrycker, och deras begränsningar. Om du t.ex. delar ut flygblad och hamnar i en diskussion där du går längre, t.ex. om hur ett framtida försvar bör se ut, förutom att det ska vara oberoende av Nato, så bör du samtidigt säga att det är en personlig uppfattning.
  • Långsiktighet och allmänheten − Ja!
    Militans − Nej!

    1. Med militanta aktioner finns risken att vi tappar fokus från att vi bör nå folket och vara en del av det. Planering och genomförande av militanta aktioner tar tid och energi, och de kan isolera oss. Risken finns att folket blir bara åskådare.
  • Texter och offentliga tal ska vara sakliga. Ett överdrivet språk kan uppfattas på olika sätt, och förvirring kan spridas om vad vi står för.
  • Yttrandefriheten tillhör alla, och därför stör vi inte andras möten.
    1. Delar av en ungdomsgeneration har lurats till att tro att ”göra något politiskt”, innebär att de ska åka in till stan och överrösta ett möte. De gör helt fel. Om metoden blir vanlig, så kan det en dag bli deras eget möte som buas ut och omöjliggörs.
    2. Generationer före oss har kämpat för demokrati och yttrandefrihet, och deras segrar ska vi värdesätta och utnyttja.
    3. Yttrandefriheten har gränser, men om någon överträder dem ska man inte störa utan i stället göra polisanmälan.
    4. Om du delar ut flygblad vid t.ex. någon annans torgmöte, så håll dig utanför. Försök inte se ut som om du tillhör arrangemanget och stör inte mötet.
  • Vi använder inte olagliga metoder eller utför skadegörelse.
    1. Det är t.ex. inte tillåtet att hota eller trakassera motståndare.
    2. Vi sätter t.ex. inte upp affischer med lim utanför affischplatser.
  • Vi deltar inte i samarbeten för möten eller demonstrationer, om organisationer tillåts föra fram sig själva med plakat, banderoller eller egna flygblad. Det ska vara samarbetskommittén … , eller liknande, eller att alla arrangörer nämns samtidigt och jämlikt (kanske i alfabetisk ordning).
    1. Varje reklam för en organisation kan med fördel bytas mot ytterligare betoning av mötets eller demonstrationens gemensamma budskap.
    2. Tyvärr måste vi räkna med att det finns grupper som vill skada oss. För att göra det kan de försöka påverka det intryck åskådare till en demonstration eller deltagare i ett möte får. Den här regeln är också en säkerhetsåtgärd mot sådana försök.
    3. Med en allmän regel slipper vi gränsdragningsproblem och diskussioner i enskilda fall.
  • Vi deltar inte i samarbeten som innebär risk att vi hamnar i något som
    − isolerar oss från allmänheten
    eller
    − har fel inriktning eller innehåll.
  • Innan du sprider eget material, t.ex. flygblad, i Folkkampanjens namn, måste du kontakta Folkkampanjen mot Nato. Se Tillverka egna flygblad m.m.

 

Sverige och kärnvapenförbudet

Sveriges regering har lovat att arbeta för ett världsomfattande kärnvapenförbud i FN tillsammans med en stor majoritet av medlemslände men har inga riktiga, egna idéer om hur och undviker att ta konkreta steg i sitt eget land. Det framgick av interpellationsdebatten mellan utrikesminister Margot Wallström och Stig Henriksson (v).

Sverige valde att den 27 oktober 2016 att rösta för FN resolution L. 41 som uppmanade medlemsländerna att arbeta för kärnvapenförbud. Den hade antagits med 123 röster för. 38 mot och 16 nedlagda röster. Mot förväntningarna röstade Sverige för. Moderata och liberala företrädare protesterade. Moderate riksdagsmannen Hans Wallmark klagade över att detta riskerade Sveriges chanser att bli NATO-medlem.

Trots allt detta valde alltså utrikesminister Margot Wallström under hösten 2016 att rösta ja till att arbeta för kärnvapenförbud.

Hur är läget idag då?

Stig Henriksson hävdade att kärnvapenförbud egentligen inte är speciellt radikalt. Två av tre typer av massförstörelsevapen är redan förbjudna. Resolution L. 41 skulle helt enkelt stoppa den sista och dödligaste typen som finns.

Men på flera punkter valde utrikesministern att glida undan vid utfrågningen. Det ”räckte” med att Sverige arbetade för kärnvapenförbud ansåg hon. Vi behöver inte införa något förbud mot kärnvapen på vårt eget territorium. Dessutom har Sveriges nedrustningsambassadör Ewa Waldner hörts förklara att Sverige måste kunna utträda ett avtal om kärnvapenförbud.

Stig Henriksson undrade varför Sveriges nedrustningsambassadör kan tänka sig att hoppa av det avtal hon själv är med om att förhandla fram. Vill regeringen hålla dörren öppen mot NATO?

Stig Henriksson återkom hela tiden till frågan som egentligen inte fick något svar. Varför kan Sverige inte ta några steg på egen hand, parallellt med att vi förhandlar om kärnvapenförbud? Stig nämnde tre möjligheter.

  1. Möjligheten att Sverige skulle kunna förbjuda ”finansiering, assistering eller uppmuntran” för utvecklingen av kärnvapen.
  2. Varför inte införa ett förbud mot kärnvapen i Sverige? Finland har ett sådant förbud. Nya Zeeland likaså.
  3. Starta en kampanj i vårt eget land för att informera om de här frågorna.

Utrikesminister Wallström noterade att hundra nationer i världen omfattas av kärnvapenfria zoner men att det ”inte är aktuellt” för Sveriges vidkommande. Att arbeta för ett kärnvapenförbud räcker. ”Inga ytterligare krav kan ställas på Sverige,” anser hon.

Interpellationsdebatt om psykologisk krigföring

Interpellationsdebatt mellan försvarsminister Peter Hultqvist (s) och riksdagsledamot Stig Henriksson (v) om försvarets enhet för psykologisk krigföring.

Frågan gällde om enheten för psykologisk krigföring borde förbjudas att rikta sig mot svenska mål, något de enligt en instruktionsbok kan och skall göra.

Desinformation om desinformation

Protesterna mot AURORA 17-övningen har tydligen nått försvarsminister Hultqvists öron. Nu klagar han i DN över rysk desinformation mot AURORA.

”…jag ser redan hur desinformationen omkring vår övning har börjat. Man säger att det är en NATO-övning. Men det är ingen NATO-övning. Vi har bjudit in de som deltar.”

??!??

Typiskt nog presenterar Hultqvist inga bevis för att ryska regeringen skulle ligga bakom. DN nämner att Kvinnor För Fred skulle vara motståndare.

Betyder det att Kvinnor För Fred är ryska företrädare enligt försvarsministerns Dagens Nyheters åsikt?

Här kommer vi säkert att få se desinformationsaktiviteter och påverkansoperationer av olika slag där olika typer av aktörer kommer att dyka upp på arenan.

Allt enligt Hultqvist.

Man skulle kunna invända att svenskarna är i sin fulla, demokratiska rätt att diskutera säkerhetspolitiken och kanske också ha invändningar mot den.

Han undviker att nämna den stora invändningen: att AURORA 17 är generalrepetitionen för Värdlandsavtalet.

Dagens Nyheter

Maj Britt Theorins motion till socialdemokraternas partikongress i april 2017

Den här motionen är skriven av Maj Britt Theorin. Den lämnades in till partikongressen i Göteborg 8-12 april 2017 stödd av Kulturarbetarnas Socialdemokratiska Förening i Stockholm, Stockholms Allmänna Kvinnoklubb och antagen av Stockholms arbetarkommun.

MOTION F135

STOCKHOLMS ARBETAREKOMMUN

Svensk säkerhetspolitik

Svensk säkerhetspolitik har som syfte att bevara vårt lands fred och självständighet, att trygga stabiliteten i vårt närområde och att bidra till stärkt internationell säkerhet. Sverige skall vara militärt alliansfritt. Den militära alliansfriheten är ett viktigt säkerhetspolitiskt verktyg. Den ger oss handlings-frihet att driva en självständig politik i krislägen och den ger oss starkare möjligheter att vara pådrivande i det globala nedrustningsarbetet. Så står det i partikongressen 2013 beslut om säkerhetspolitiken.

”Sverige skall fortsätta att spela en aktiv roll som medlare, brobyggare och samtalspartner vid internationella konflikter. I kampen mot massförstörelsevapen ska Sverige åter ta en ledande roll i det internationella arbetet för avspänning, nedrustning och icke-spridning.”

Under de åtta borgerliga åren har emellertid Sverige krupit allt närmre Nato i en serie av avtal; nu senast i det s.k. värdlandsavtalet, som undertecknades två veckor före valet 2014 för att Sverige skall kunna ta emot Natos militära stöd vid kriser eller i krig i Sverige eller närområdet, dvs Baltikum. Natobaser skall kunna placeras på svensk mark under Nato-ledd militär verksamhet. I regeringens proposition som riksdagen beslutade om 25 maj 2016 sägs det visserligen att ”den militära alliansfriheten bidrar till stabilitet i närområde och ger oss handlingsfrihet” men litet längre fram ”den svenska solidaritetsförklaringen intar en central position i Sveriges säkerhetspolitik”. Vad gäller? Militär alliansfrihet eller solidaritetsförklaringen? Finland har ingen solidaritetsförklaring utan anser att Finlands försvar gäller Finland och inget annat land.

Den s.k. solidaritetsförklaringen (”Sverige skall kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd vid kris eller krig i Sverige eller i vårt närområde”) är mycket nära artikel 5 i Natotraktatet men är ensidigt svensk och därmed inte bindande. Men solidaritetsförklaringen har enligt moderaterna avskaffat den militära alliansfriheten (AB 11/4 2016). En så allvarlig förändring av säkerhetspolitiken borde rimligtvis föregåtts av seriös och allmän debatt och förts fram till folket i ett val och av partiet i ett förändrat beslut på en partikongress. Solidaritetsförklaringen fördes i tysthet in i försvarspropositionens allmänna del av alliansregeringen 2009 men inte i att-satserna som är det riksdagen beslutar om och är enligt forskare därmed inte antagen av riksdagen.

Värdlandsavtalet är ett ramavtal formulerat av Nato, som undertecknats av ÖB och Natos Europa ÖB. Det skall sedan preciseras i detalj och blir då sekretessbelagt utan demokratisk kontroll. Inga undantag finns för kärnvapen på svensk mark men kärnvapen återfinns i flera av artiklarna i avtalet liksom rätten till Natobaser på svensk mark. (Artiklarna 1.2,2.1 och 3.3 och i 1.20,3.2 och 3.5) Någon lag som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium finns inte. En sådan lag kan enklast införas som ett tillägg till lagen från 1984 om kärnvapenmaterial som Finland gjort. En sådan lag garanterar kärnvapenfrihet för Sverige. En kärnvapenfri zon i Norden har Sverige tidigare arbetat för och borde Sverige återta arbetet för. Liksom arbetet för en tidplan för det 13 punktsprogram för avskaffande av alla kärnvapen som såväl kärnvapenmakterna som ickekärnvapenmakterna gemensamt antog vid NPT konferensen år 2000.

Att använda dialog som vapen har varit Sveriges linje sedan länge, också gentemot Sovjetunionen. När det kalla kriget var som kallast stod valet mellan å ena sidan kapprustning och isolering och å andra en principfast dialog om ned-rustning och mänskliga rättigheter, men också gränsöverskridande samarbete och andra systempåverkande åtgärder inom handel och kultur. Vi argumenterade då att i stället för propagandakrig och utplacering av än fler massförstörelsevapen i Europa borde Moskva och Washington sätta sig ned för att diskutera nedrustning. Den linjen drevs av Willy Brandt med sin ”Ostpolitik”. Huvudfrågan var att undvika en konfrontation mellan kärnvapenstaterna, en ”fredens realpolitik”. Olof Palme stödde Brandt och kompletterade ostpolitiken med doktrinen om ”gemensam säkerhet” i syfte att hejda kapprustningen. ”Den internationella säkerheten måste vila på samarbete för gemensam överlevnad i stället för på hot om ömsesidig förintelse.”

Men i stället har vi fått uppleva en smygande doktrinförskjutning från ”gemensam säkerhet” till säkerhet med andra (=framförallt Nato) från konkret solidaritet med fattiga och förtryckta till en tvetydig ”solidaritetsförklaring” med europeiska stater. I processen har vi övergivit det vi kunde lära av Willy Brandts framgångsrika och Olof Palmes konstruktiva politik med diplomati och dialog samt systemöppnande samarbete och förtroendeskapande åtgärder vilka bidrog till murens fall, Sovjetunionens upplösning och fred i vår del av världen.

I dag handlar det mer och mer om icke-samtal, sanktioner, fördjupat samröre med en kärnvapenallians och tidvis en säkerhetspolitisk jargong som skapade osäkerhet i vårt närområde om Sveriges avsikter. Den senaste tidens utveckling, 40 år efter Helsingfors-konferensen, och framför allt i Ukraina, visar tydligt att Europa behöver ett säkerhetspolitiskt omtag. Eller som Stefan Löfven uttryckt det: ”Det som Olof Palme en gång pratade om, en gemensam säkerhet. Då krävs en förtroendefull dialog, inte misstro.”<

Den allmänna oro som värdlandsavtalet och solidaritetsförklaringen skapat leder till att partikongressen än en gång måste klargöra den socialdemokratiska freds- och säkerhetspolitiken.

Den socialdemokratiska regeringen har slagit fast att Sverige inte skall ingå i Nato. Det skulle inte gagna våra säkerhetsintressen. Detta måste prägla politiken i stort. En hållbar fred, en gemensam säkerhet, måste byggas framförallt med politiska medel, med internationellt samarbete, förtroendeskapande, bistånd, konfliktlösning, fredsbyggande, fred- och ned-rustning och kärnvapennedrustning.

Vi utgår ifrån att den framgångsrika utrikespolitik som under 200 år hållit Sverige utanför krig också skall gälla i framtiden. Sveriges uppgift skall vara att söka lösa konflikter inte utkämpa dem.

Partikongressen föreslås besluta:

F135:1

att partikongressen bekräftar den militära alliansfriheten som grund för svensk freds och säkerhetspolitik och nej till Nato-medlemskap

F135:2

att partikongressen ställer sig bakom kravet om en lag mot kärnvapen på svenskt territorium att partikongressen uppmanar regeringen att aktivt driva frågan om en kärnvapenfri zon i Norden och en tidplan för avskaffande av kärnvapen

Kulturarbetarnas Socialdemokratiska Förening i Stockholm, Stockholms Allmänna Kvinnoklubb

Stockholms Arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.